Förlossningen..

Jag tänkte att jag skulle försöka skriva lite och berätta om förlossningen och allt innan och efter.. Jag kommer skriva ALLT så det kommer stå rätt äckliga och intima grejer så ni väljer själva om ni läser :P

Allt började på söndag morgon vid 4, då jag vaknade och var kissnödig.. Det kändes inte som det brukar, för normalt så brukar jag "studsa" ur sängen, gå på toa och gå och lägga mig igen.. Men i söndags så kändes det konstigt, kändes som om jag skulle få mens men ändå inte.. Gick iallafall på toa efter att ha gruvat mig ett tag och när jag torkade mig så kom det lite lite blod på papperet..

Gick och la mig igen men kunde inte somna om.. Så vid 6 ungefär gick jag på toa igen, då var det blodblandat slem på papperet, såg ut som om nån hade snytit sig och blödit näsblod samtidigt.. Då förstod jag att det var slemproppen som lossnat..
Försökte väcka Tommy så han iaf skulle veta om det men det var ju som att sparka en dö gris i röven ordagrant..
Gick på toa igen vid 9 och det var lika då, blodblandat slem men mest blod..

Lyckades väcka Tommy och han tyckte jag skulle ringa förlossningen och rådfråga men det tyckte inte jag.. Jag hade börjat få liiite mensvärk men inte så att det störde mig på nått vis..

Vid 11 gick jag på toa igen och då var det rent blod som kom (inte alls mycket men det var blod iaf) så jag insåg att det var lika bra att ringa till Förlossningen..
Pratade med dom i 20 minuter och dom undrade om vi hade några bekanta i Falun som vi kunde åka till ifall vi blev hemskickade och det hade vi ju :)
Så vi beslutade att det var lika bra att åka in..

Tommy ville duscha och jag ville byta kläder så vi gjorde oss ingen brådska.. Åkte till Nås med hunden och sen vidare därifrån mot Falun.. Kom till Falun när klockan var strax innan 14.00 och dom tog emot oss och visade oss in på ett rum uppe på förlossningen..

En barnmorska (Maidi) kom in och pratade lite med oss, jag fick gå på toa och lämna kvar trosskyddet för att dom skulle se blödningen (så klart hade det inte kommit nästan nånting), men hon såg att det var en blodblandad flytning iaf.. Så dom kopplade CTG och gjorde en vaginal undersökning..
Tappen var bibehållen (2 cm) och jag var öppen för ett finger ungefär..




Fick ligga med CTG en timme ungefär och dom pratade lite om hur dagen skulle se ut..
Blev flyttad ner till BB för att se vad som skulle hända under dagen..
Petade i mig lite mat runt 16.30(LITE MAT) och sen runt 18.00 började jag få lite mer värkar än jag haft innan..




Vid 19.20 kopplar dom nytt CTG och då har jag ganska kraftiga värkar (4st på 10min)..
Bebisen mådde bra och dom kopplar bort CTG-kurvan runt 20.05 och gör då en ny vaginal undersökning.. Tappen hade kortats av lite till men jag var fortfarande bara öppen för ett finger (ca 1cm) och insåg genast att det skulle bli en lååååång natt!




Efter undersökningen flyttar dom upp mig till förlossningen igen då värkarna fortsätter.. Vi pratar om lite smärtlindring och kommer överens om att jag ska bada..
Lägger mig i badet runt 21 och har då fruktansvärt ont (kan inte stå eller gå själv och vid varje värk kändes det som om jag skulle få panik).. Värkarna blev bara starkare och starkare och under tiden jag badade kollade dom hjärtljuden på bebisen och det såg bra ut..

Vid 22 kliver jag upp ur badet och värkarna blir bara jobbigare och jobbigare..
Vid 22.50 har jag 1-3 min mellan värkarna och skriker nog så hela Falun hör mig..
Fick lustgas som tack och lov tog bort lite av skriket :)

Dom gjorde en ny undersökning och tappen var utplånad och jag var öppen 2 cm..
Förstod att det kommer ta lååång tid innan jag får hålla min bebis i famnen..

Gick upp och kissade (eller gick och gick, stapplade fram).. Tommy fick gå bredvid mig och hålla i mig för när det kom en värk så vek sig benen under mig kändes det som.. Satt mig på toa och gissa, jo en värk! Trodde jag skulle dö då jag inte hade nån lustgas..

När jag var klar på toa fick jag sätta mig på en stol framför sängen och luta mig mot saccosäcken och andas lustgas.. (Ganska skön ställning)


(Innan EDAn)

Vid 00.45 ber jag om EDA och en sköterska kommer in och förbereder (sätter dropp och tvättar ryggen).. Får reda på att läkaren kommer dröja lite så jag fick kämpa på med bara lustgasen (som knappt hjälpte vid det här laget)..
Vid 01.30 kommer äntligen narkosläkaren och snabbt som attan sätter han EDAn och en halvtimme senare uppfattar jag vilka människor som är i rummet med mig..
Klarade mig till och med utan lustgas ett bra tag!


(Efter EDAn)


Jag börjar klarna till, kan gå på toa och börjar skriva sms till mamma som jag inte hört av mig till på super länge (men det hade Tommy gjort)..

02.35 gör dom en ny undersökning och då är jag öppen 4-5 cm och dom tar hål på fosterhinnorna.. Ut kommer mekoniumfärgat fostervatten (vilket innebär att bebis bajsat och antagligen är stressad)

Scalpel kopplas för att få lite bättre koll på fosterljuden då CTG inte funkar riktigt som den ska.. Det hade dålig kontakt hela tiden..

02.55 kontaktas jourläkaren då bebisens hjärtljud sjönk kraftigt efter varje värk..
Läkaren granskar kurvan men tycker att vi ska avvakta (med vaddå tänkte jag) och jag har ett kraftigt tryck neråt.. Jag har fortfarande TÄTA intensiva och starka värkar med 1-3 minuters mellanrum..

Vid 04 kommer läkaren in igen då hjärtljuden fortsätter att gå ner efter värkarna och dom tycker fortfarande att vi ska avvakta..

04.20 tappar dom ur urinblåsan då jag känner att jag inte skulle klara av att stå på benen.. Har redan här kraftig krystkänsla och får panik vid varje värk..

Vid 05.45 kontaktas narkosjouren igen då EDAn inte hjälper nånting, dom ger mig lite kraftigare dos av EDAn men detta hjälper inte ett dugg och jag gråter och skriker mig igenom varje värk..

Dom beslutar att ta bort EDAn och lägga en ny lite längre ner i ryggen.. Detta tog nästan 1 timme för det var inte så j*vla lätt att ligga stilla när man hade värkar.. Så jag tror hon stack mig på 4 olika ställen innan hon hittade rätt..
EDAn är satt och jag kände mig lite bättre i en halvtimme ungefär..

Vid 06.30 får jag 2 alvedon för jag hade 37,8 i temp.. Har fortfarande extrem krystkänsla och kände att jag kunde be varenda j*vel dra åt helvete när dom säger åt mig att slappna av och absolut inte krysta (väldigt lätt)..

Hjärtljuden på bebisen sjunker fortfarande vid varje värk så jouren tillkallas igen.. (Detta kommer jag knappt ihåg)
Dom beslutar att ta laktatprov för att kolla hur bebisen mår..
Detta visar 2.10 vilket är bra..

07.35 har jag fortfarande feber så nu får jag penicillin och lite senare tar dom nytt laktatprov som visar 2.10 igen..

07.45 kommer tydligen krystvärkarna igång och jag får äntligen börja krysta.. Blev ganska förbannad då dom tar bort lustgasen för mig.. Men det gick väl rätt bra ändå verkar det som..

Krystvärkarna vill jag inte prata om hur dom känns för det var det värsta jag varit med om.. Inte själva värkarna, men just när bebisen skulle ut.....

Vid 08.00 tillkallas läkare och jour för att vara med och ett nytt laktatprov tas som visar 2.40 och bebisen börjar bli stressad...

Dom säger till mig att om bebisen inte är ute inom 2 värkar så kommer dom ta han med sugklocka och går inte det så blir det kejsarsnitt.. Fick lite smått panik trots att jag tidigare under kvällen bett om snitt för att jag hade så jävla ont.. 1 värk senare är vår lilla Wilde ute :)





Han föddes 08.14 och hade navelsträngen hårt lindad runt halsen :( Normalt sätt så fixerar sig bebisar och lägger sig med näsan åt ett håll och ligger sedan still där, men Wilde hade snurrat ända tills han var ute och han hade tvinnat in sig i navelsträngen :(
Han skrek trots allt direkt dom fått bort den och var hur fin och go som helst! <3

Han kom upp på bröstet på mig och vi fick äntligen mysa med vår lilla kille!
Han tog bröstet direkt och låg där och tuttade ett bra tag..

Jag hade världens lyckorus men fick inte fram ett ord eller nånting, bara kramade på Wilde och pussade på Tommy :) Fick krysta fram moderkakan vilket var hur enkelt som helst, kändes inte ett dugg..

Wilde bajsade och kissade på mig det första han gjorde när han kom upp på bröstet och det tyckte barnmorskan var jätte bra så klart för då såg dom att det fungerade :)

Jag hade fortfarande feber och det kändes som om jag hade haft magsjuka i en vecka, jag var helt SLUT som människa.. Kunde knappt gå..

Barnmorskan vägde och mätte vår lilla kille som vägde 3540 gram och var 50 cm lång :) En helt perfekt liten krabat <3


En mycket stolt pappa :) <3<3

Kommer ner på BB igen vid 12.10 och i hisshallen möter vi Mats och lilla Lowa, en bekant i från Vansbro.. Då hade han blivit pappa under natten, så stort grattis till han och Ana-Morena! <3

Dagarna på BB är väl inte så mycket att prata om, mest långtråkigt och en jäkla massa mat :P
Frukost mellan 6.30-08.00, lunch 11.30-13.00, middan 16.30-18.00 och kvällsfika 19.30-22.00..

Tisdagen var vi lite oroliga då Wilde bestämde sig för att sova i 6 timmar i sträck och var nästan okontaktbar.. Han var hur slak som helst och ville inte vakna när vi bytte blöja, tog temp eller nånting.. Så barnläkaren kollade lite på honom och så gjorde dom ett test för gulsot.. Det låg ganska nära ljusbehandlingskurvan, men han behövde inte behandlas iaf..

Onsdagen kom dom in och vägde han vid 07.30 och då vägde han 3290 gram.. Dom gjorde hörseltest som var UA och sen vid 08.40 var vi till läkaren som "besiktade" honom och sen gjorde barnsköterskan även ett PKU-test på honom vilket jag inte klarade av riktigt.. Tyckte det såg super äckligt ut men det är ju nått som behövs göras så man få ju stå ut :)

Efter läkarbesöket packade vi ihop oss och åkte hem! Wilde sov hela vägen hem och även ett par timmar när vi väl kom hem.. Så vi passade också på att vila lite :)

Senare på dagen kom Bernt och Britta förbi, dom hade med sig massor av fina presenter :)
Mamma och Pappa var också förbi på onsdagen..


Wilde och Farmor

På torsdag var vi till Vansbro och hälsade på (gammel)mormor, var på apoteket och sen till hemköp och handlade..



Fredag kom Kent och ungarna hit, vi käkade lite mat och dom myste med lilla Wilde :)



Lördag kom Polo, Bella och ungarna och även mamma och pappa.. Kent och Glenn var också hit en sväng :)




Söndag var vi till Nås till mamma och pappa och åt, sen hälsade vi på Linda där även Johan var så vi fortsatte hem till honom sen för att kika på hans fina kök..

Idag har (gammel)farmor varit hit och hälsat på.. Glenn har också varit hit, men då låg jag och Wilde och sov uppe så han träffade vi inte idag :/


Nu är jag lite less på besök och vill bara vara själv med Tommy och Wilde och njuta :) Men våra familjer är givetvis välkomna :P Och man törs höra av sig och fråga om man får komma förbi, men man lär även acceptera ett nej om inte vi orkar :P


Här kommer lite förklaringar till vad olika saker är!

Skalpelektrod

När man vill följa barnets hjärtfrekvens under en längre period används en skalpelektrod. Elektroden, en tunn metalltråd som sitter på en fem millimeter lång plastknopp, fästs på barnets huvud. Elektroden registrerar barnets hjärtljud. Värkarna registreras via en dosa på mammans mage eller med en inre värkmätare, en tunn plastslang som förts in i livmodern.

Eftersom man fäster skalpelektroden direkt på barnets huvud är det en förutsättning att vattnet har gått och att livmoderhalsen är öppen någon centimeter. När en skalpelektrod behöver kopplas tar barnmorskan hål på fosterhinnan så att vattnet går.


Provtagning (laktatprov)


Om barnets hjärtfrekvens inte är helt normalt eller om CTG-kurvan är svårtolkad vill man oftast gå vidare och ta ett litet blodprov från barnets huvud. Med blodprovet får man en uppfattning om hur barnet mår. Många gånger måste man upprepa provet efter cirka 30 minuter. Om barnet visar tecken på att det börjar bli jobbigt avslutar man förlossningen med ett kejsarsnitt eller sugklocka.

CTG

CTG är en förkortning för cardiotokografi. Med CTG-undersökning registreras barnets hjärtslag och livmoderns sammandragningar. På så sätt kan barnmorskan se om barnets hjärtfrekvens förändras mellan och under värkarna.

CTG-apparaten består av två ultraljudsdosor som placeras på magen och fästs med gummiband. Den ena dosan registrerar hjärtfrekvensen. Den andra dosan registrerar värkarna. Apparaten skriver ut två parallella kurvor på en så kallad CTG-remsa, en för hjärtfrekvensen och en för värkfrekvensen.